“Det vart en stig nago karl som bodde i ett fritidshus inom skogen. Darbort levde och arbetade han. Var morgon klev han op, kladde sig hjartlig samt gick ut i skogen sasom ann vart mork och oberord darfor att lagra ved. Antagligen hemma ate tande han en bran ino spisen och vantade talmodigt pa att varmen skulle utbreda sig inom stugan. Nago dag kande han att han fick nog samt stallde sig for spisen och sa – bra spisen, under samtliga dessa ar har jag varit omoder i morker och kyla ifall morgonen sam samlat ved fore ni gett ja en saso helst hett. Genast befinner si det din flax att bidra mej nagot framst. Omedelbar satter mig mig narvarande sam vantar tills du age gett mig en aning varme fore mig beger undertecknad ut och samlar ved. Ni tillats fullstandig spartanskt tro p villi undertecknad, jag kommer framfora de ved men frams maste jag erhall varme it dig”.

Tillitens varme sam omtanke kommer framst postumt att n personligen varit tillitsfull. TILLIT befinner sig en palindrom komplex fran MO och LIT, att lita at, att innehava fortroend till och samt att bliva litad mo. Nar personer tillat fragan hur sa tilltro betyder sta do tillats man lite olika besked. Det saso mycket lyfts sam som persone uppger faktiskt ar meningen tillsamman tro ar att tro pa mot saken da egna formagan, att ha tapperhe att dumpa kontrollen, att besegra radslan att gora fel alternativ att vet donera inte med forsakran forsavitt att ringa nagot retur.

Farhaga, tvivel sam radslor

Men hur sa ar det emedan som star ino vagen sta tilliten, sasom gor att vi stundtals ick tors tro p kungen nagon alternativt nagot? Hursa ar tilliten sa klen att saken da i nago forhallande kan skadas bruten ett nagra f handelse? Eventuellt finns ett spa ino hurdan vara hjarnor vanligtvi fungerar. Enligt nutida forskning inneha ick vara hjarnor andrats i synnerhe avsevart dom senaste 100 000 aren. I forhistorisk tidrym var vi helt upptagna tillsamman att overleva – samt de mest primara behoven vart att

Fortrosta – att overvinna farhaga, tvekan sam radslor

• ej bliv uppatna, det vill saga att inte overrumplas av e farligt kreatu alternativt nago riskabel situation saso kunde hota vart leva och att
• ick bli uteslutna utav och overgivna fran var folkgrupp.

Vara hjarnor ar forprogrammerade att soka faror samt hot framfor ann https://kissbrides.com/sv/blogg/ryska-dejting-webbplatser-och-appar/ lycka och valbehag. Det kallas sta ‘Negativity bias’. Saken dar analytiska delen av hjarnan – den vi behover for att draga kloka slutsatser, undersoka situationen, vara med om medkansl samt odla framat – tillats icke tillrackligt tillsamman oxygen samt foda nar hjarnan a inom hotlage.

Daliga minnen tenderar att hejd kvar gallande nathinnan langre ann goda minnen, sam det verkar darjamte saso att vi at och tillsammans foredrar att agna oss till den typen it minnen. Hurdan ofta bocke finns det som beskriver nagons lyckliga barndom? Alternativt gladjen att lite jobba tillsamman fantastiska folk sam chefer?

Ino dag nar vi upplever en informationsflode utan uppehall, sam darbort var omvarld befinner sig i fortlopande omstallning, befinner sig det ideligen besvarligt att tillverka alkoholpaverkad granskning samt kunnande om hurdan prylar sam foremal kommer att forbattra sig. Detta kan i sin resa dana oro, tvivel sam raddhaga hos oss.

Skilda personer oroar sig pro annorlunda grej samt upplever osaker sam radsla bruten skild motiv. Ett monste som beskriver detta befinner si saken dar odl kallade SCARF-model 1. Modellen summerar viktiga upptackter sasom gjorts i neurovetenskapen nedanfor de senaste decennierna kopplat mo hur vi interagerar socialt. Modellen bygger villi tre centrala principer

Tro – att besegra nervositet, skepsis sam radslor

• Hjarnan hanterar otaliga sociala hotels sam beloningar tillsamman dito intensitet saso fysiska hotelse sam beloningar. 2